Back at last!

Efter en längre tids avhållsamhet från RC-flygande huvudsakligen beroende på ett ombyggnadsprojekt i källaren, som förutom att det tog all ledig tid dessutom ledde till att mitt hobbybord hamnat bakom en stor hög med bråte har jag nu tagit mig samman igen.

Rotade fram hobbybordet och hittade min Aito som fick en genomgång av landstället som jag byggt fel vilket gjorde att det säckade ihop så att det fanns risk för propstrike. Även Sukken behövde lite omvårdnad efter senaste inomhusflygningen. Jag hade lyckats knäcka sidrodret efter en kass landning (okejdå, det var väl en krasch!), men lite UHU-Por (med betoning på lite) och en minibit tejp så var problemet ur världen.

Måns flög med sin Fusion och visade prov på mod med både prophangs (som visade sig vara mycket svårare än med Aiton) och visade ett embryo till rolling circle. Första kvadranten sitter fint!

Själv fegflög jag lite. Jag kände mig ganska rostig efter det långa uppehållet. Förutom lite prophangs blev det premiär för looping med Aiton samt lite sedvanliga rollar.

Underbart att få flyga igen!

Aito och Fusion tillbaka i hallen

Dags för en ny flygning i hallen i Lund. Det är verkligen fantastiskt kul och lärorikt att träna på att flyga disciplinerat (nåja, disciplinen i flygningen kan väl diskuteras, men väggarna har ialla fall ett ganska hårdhänt sätt att kommentera om man avviker från det anvisade flygområdet). Tränade knivegg, hovring, stallturns och lite inverterad flygning. Man inser att de där F3P-killarna som verkligen kan är ganska vassa. Hittills saknar jag en hel del teknik, men också mod för att göra de värsta grejorna...



Måns flög med sin Fusion. Det är ett verkligt snyggt plan som flyger vackert. Det uppför sig mer som ett riktigt flygplan gör, till  skillnad från Aiton som flyger som ett luftskepp som min bloggkompis Björn så riktigt påpekade. Kolla in Björns blogg om FPV och Microflyg - If I Ran the Zoo Det är svårt att inte inspireras där.

Efter en "landning" på en högtalare med efterföljande landning var Måns lite spak, men inte värre än att han drog iväg ett par flatturns på 10 cm höjd.



Avslutar med en film där jag huckar loss med ett batteri som Måns nästan flugit slut enligt den erkända sloganen "One more flight". Kvällen avslutades med ett larmtut som annonserade att nu är det dags att gå hem. Det skall nog inte dröja allt för länge innan man är igång igen...

Ny inomhusflygning

Kom iväg igår på en ultrasnabb inomhusflygning igårkväll. Har lite dåligt samvete att jag inte ringde min RC-kompis Måns, men jag fick bara 45 minuters frist av min hustru. Så är det när man ät tvåbarnsförälder (och toffel?). 

Hur som helst hade jag bara två batterier laddade och de räcker bara i 7,5 minut med lite driven flygning. Ackarna som jag köpt på Fullkontroll är väldigt bra och levererar fin kraft. Efter lite hovring och fullgaspådrag blir såväl motor som ackar lite varma, men det verkar lugnt. Enligt min våg väger de endast 12,1 gram.

Den stora hallen var upptagen så jag flög faktiskt i den lilla med Aiton. Det gick riktigt bra, faktiskt och på andra acken testade jag t o m  kniveggsflygning, trots att den tillgängliga flygsträckan inte är så lång. Jag var illa ute flera gånger, men jag lyckades undvika krascher varenda gång. Aiton är så lätt och blir som jag skrivit tidigare nästan hängande i luften. Testade även försök till stallturns och kubanska åttor. Jag har lite att jobba med, men det är verkligen oerhört kul. Synd att man inte har tillgång till en egen hall på gångavstånd. Man kanske skulle varit vaktmästare istället...

Ingen film den här gången eftersom jag flög själv, men jag upptäckte faktiskt ett ställe som man hade kunnat lägga min iPhone på för att filma. Testar det nästa gång.

Inomhusflyg

Ännu en härlig kväll med inomhusflyg och ett perfekt sätt att
avsluta fars dag. Måns premiärflög sin nya Fusion från Donut
Models, en systermodell till min Aito och själv flög jag både min
Sukhoi och Aiton.

Klockan börjar bli mycket, så jag får fylla på rapporten vid ett
annat tillfälle, men det ligger ett par filmer på min YouTubekanal att titta
på för den som är intresserad:





MiquePes YouTubekanal

Premiär för Aiton

Nu är hon äntligen fått luft under vingarna! Premiären gick av stapeln i en gympahall i Lund. Första lyftet skedde faktiskt i en hall som bara är en basketplan i storlek i väntan på att den större hallen, modell handbollsplan skulle bli ledig. Det gick så lugnt och fint att det enda som avslöjade att planet lämnat marken var att rasslet från plasthjulen försvann. Gjorde ett par lyft på det viset och taxade lite på golvet. För att få balansen rätt på planet var jag tvungen att tejpa en femkrona på nosen. Femkronan tillförde ca 15 gram till planet. Kanske  slipper jag det när jag fått mina  GHz-grejor. Man slipper ju då antennen som hänger ut från stjärten på planet och lägger vikten på helt fel ställe. Tokflög även med min Outrage i denna lilla hall. Otroligt kul och ganska svårt. Snacka om att planet tar stryk dock. Jag var dessutom nära att krascha i min parkerade Aito efter att ha misslyckats och flugit in i väggen ovanför. Det var verkligen centimetrar ifrån en katastrof.

Måns var med och flög med sin "le Chuck" som skulle få ett nesligt slut. Måns polare kom och flög en E-sky Belt som han vänligt nog lät mig prova. Riktigt kul var det. Mycket roligare än min Lama som kändes fjantig i jämförelse. Lite som en högvingad trainer utan skevroder mot en Ultimate med tyngdpunkten lååångt bak. Och då flög jag ändå i snällaste pitchläget. Jag är verkligen ingen genial helikopterpilot.

När sedan den stora hallen blev ledig var det dags för första riktiga flygningen. Efter ett par meters rull tystnade plasthjulen och planet var i luften. Fantastiskt, vad långsamt det gick. Man brukar tala om att dessa lätta inomhusmodeller kan flyga i gångfart. Det var kanske aldrig gångfart, men snabbare än en lätt jogg var det inte!

Jag hade tre ackar med mig och efter att flugit lugnt och fint på den första acken provade jag lite standardmanövrar: första rollen höll på att gå åt skogen. Av någon anledning som jag inte räknat med tappade planet mycket höjd i kniveggslägena och det blev en oplanerad men skadefri mellanlandning. Som alltid är jag lite feg med nya plan (trist, men det verkar som jag är sån bara) och jag gjorde bara ett rollförsök till med liknande resultat.

Hovringen gick däremot bra. Det är bara att lyfta på nosen och gasa till lite grand. En fin sekvens är att lämna hovringen  med lite dykroder och bara segla iväg i långsam takt. Det ser sjukt avancerat ut och jag har dreglat över sådana moves på Youtube, men det var verkligen ingen konst. Lite svårare är det att gå från hovring till knivegg, men även det klarade jag utan större bekymmer.

Kniveggsflygningen var heller inga bekymmer om man inte har allt för höga estetiska krav. Man märker hur känslig Aiton är i detta läge. En liten touch på höjdrodret och den byter snabbt riktning. Man måste vara fjäderlätt på spakarna. Jag gjorde också ett par 180-graders svängar i kniveggsläge som gick hyfsat. Jag har en bit till att kunna kalla mig F3P-pilot, men med lite övning kan nog det här bli bra.

En av de roligare sakerna att göra med planet är faktiskt att landa. Det sänker sig ned så oerhört långsamt och stabilt och tar sedan mark så mjukt som man önskar. Pricklandningar är verkligen ingen konst.

Jag ser mycket fram emot nästa flygning med min Aito. Får se om jag vågar mig på lite ryggflygning och så måste jag få fason på rollarna. Jag är verkligen mycket nöjd med planet. Det flyger som en dröm, nästan overkligt långsamt, och med knivskarp precision. Kanske kommer det att flyga ännu något bättre med ny mottagare utan den långa trista antennen.

Filmade en hel del med svärfars videokamera. Tyvärr är det en äldre modell med band och jag har inte pallat kolla upp hur man lägger över filmerna till datorn. När detta väl är klart lägger jag upp ett par filmer här.